Skolan ger oss ett rikare land

 Igår presenterade vi vårt valprogram i riksdagsvalet. Det är ett program som jag är väldigt stolt över. Vi, Svenska folkpartiet, vill skapa ett rikare Finland - genom kultur, mångfald, respekt, solidaritet och tillväxt. Ett rikare Finland behövs mer än någonsin, samhället har nämligen aldrig varit så komplicerat som det är nu. Vi behöver alla en bredare grund att stå på för att kunna ta oss genom den snårvuxna skogen i framtiden.

Den allmänbildande utbildning ger de unga verktyg att tackla framtidens utmaningar. I dessa tider då globala bolag som Nokia hotar att flytta en stor del av sin produktion utomlands får utbildningen och forskningen en allt större betydelse. Den högklassiga finländska skolan är nämligen grunden för vår kanske största konkurrenskraft i framtiden.

Skolan måste vara jämlik, alla skall ha samma möjligheter att utvecklas. Skolan skall också vara steget före övriga samhället. Det är ingen lätt uppgift eftersom samhället förändras väldigt snabbt. Se bara på historien. Agrarsamhället har blivit industrisamhälle, industrisamhälle har blivit servicesamhälle och servicesamhället håller på att bli ett självbetjäningssamhälle, med allt mer egoistiska drag. Människan och den kunskap som människan besitter ses redan nu som den stora resursen.

Skolan skall vara en plats, där eleverna känner sig trygga och stimulerade. För att nå de resultaten krävs att barnen har tillgång till kunnig och behörig personal i skolan. Men det räcker inte. Vi behöver också annars fler vuxna i skolvardagen, till exempel genom Farfar i skolan-verksamheten.

Sedan jag gick i skolan på 1970- och 80-talen, först i Metviken, sedan Vikinga och slutligen VÖS, har massor ändrats. Undervisningsmetoderna har ändrats, elevernas vardag, hobbies och intressen förändrats, likaså hemförhållandena.

Motsvarar vårt skolsamhälle vår normala vardag? Knappast. Enligt bokförlagen är tre procent av läromedlen anpassade för dataundervisning. Okej, i verkligheten är siffran högre eftersom många elever söker efter fakta på nätet i samband med olika uppgifter och lärarna gör egna material på nätet - till och med lektioner.

Men faktum kvarstår. Det finns massor att göra kring digitala läromedel. Vår skola återspeglar inte på den här punkten vårt föränderliga digitala samhället. Om skolan också i fortsättningen skall fundera som miniatyrsamhälle, som förbereder barn till framtidens ansvarsbärare, föräldrar och skattebetalare krävs att vi satsar betydligt större resurser på att modernisera också undervisningsmetoderna.

Vi beslutsfattare måste komma ihåg att satsningar på teknisk utrustning i skolorna är en framtidsinvestering. Vårt land sågs länge som ett föregångarland inom digitalt lärande. Nu har vi fallit neråt på den rankningen.

Vi får alltså inte pruta på satsningen på skolan. Den nya regeringen måste omedelbart återkomma till dem timfördelningsplan som den sittande regeringen dessvärre inte kom till skott med. Det gäller satsningarna på språkutbildningen, gymnastiken, drama. Investeringar i utbildningen betalar sig alltid mångfalt tillbaka. Tack vare allmänbildande, högutbildade människor, människor med idéer, föds nya innovationer, nya nokior som ger sysselsättning i framtiden. En hög utbildningsgrad är därmed en nyckel till tryggad välfärd.