Tillbaka
Den som kommer först till kvarnen får först malet, heter det gamla ordspråket som lär ha sina rötter i en lågtysk rättssamling från tidigt 1200-tal. Mindre juridiskt och mer pragmatiskt tolkat betyder väl ordspråket att framsynthet och framförhållning belönar sig. Den som har ett mål, ett motiv och viljekraft att förverkliga sina strävanden kan också hitta sig själv i främsta ledet.
För oss som idag samlats här i den gamla ångkvarnen, numera kallad Academill och mer förknippad med andlig sådd, stämmer detta ordspråk mycket väl överens med våra motiv. Vi har samlats för att visa att framförhållning och viljekraft är en oslagbar kombination i politiskt arbete. Bara den som vågar ta för sig, vågar tro på sig själv och vägrar sortera in sig under förutbestämda hierarkier eller uppgjorda resultat har chanser att utmana ? och att överraska. Att få mala.
Svenska folkpartiet är det sanna folkpartiet som samlas till partidag varje år. Till extra partidag samlas vi mera sällan, men aldrig utan en god orsak därtill. Senast skedde det för nästan exakt för tolv år sedan i Mauno Koivisto-center i Åbo. Det var då Elisabeth Rehn nominerades till presidentkandidat i valet år 2000.
I början av nästa år avsluts eran för den president, som sedan kom att väljas för tolv år sedan. Inte heller den här gången finns det färdigt dukade bord eller utstakade kungsvägar till presidentämbetet. Valet avgörs av Finlands folk, inte av opinionsmätningar eller medier.
I analyser av Finlands politisk historia brukar man få läsa påståendet, att presidentvalen alltid har varit besvärliga för Svenska folkpartiet. Med ordet ?besvärlig? anses antagligen balanseringen mellan de två vågskålarna. I den ena vågskålen mödan och priset, inte minst pekuniärt, för en egen kandidat i ett val med oviss utgång.
I den andra vågskålen nyttan med en lyskraftig, kunnig, politiskt- och livserfaren kandidat profilerar partiet, dess värderingar, landets tvåspråkighet och roll i ett riksval där statsbärande partier alltid hör hemma.
Som ni märker försöker jag inte ens balansera objektivt mellan de bägge vågskålarna. Jag har nämligen alltid ansett - och anser också denna gång - att SFP skall ha en egen kandidat i presidentvalet. För detta talar också erfarenheterna från den tid i partiarbetet som jag personligen kan överblicka.
Under denna tid har presidentval varit långt ifrån besvärliga för SFP.
Ta bara valnatten efter den första valomgången den 16 januari 1994, när Elisabeth Rehn fått 702.000 röster eller 22 procent, hade brädat flera förhandsfavoriter, gått till finalomgången och sent på kvällen eskorterades till Första kvinnans och SFP:s valvaka i centrumhotellets nattklubb, där storlipande, trötta, men överlyckliga partiaktivister, färska avhoppare från andra partiers kampanjer och en mäkta häpen presskår väntade.
Den natten glömmer jag aldrig.
Det var den natten då vi lärde oss att en kampanjslogan kan betyda mer än bara ord. Orden var ?Allting är möjligt?.
Bästa partidag,
Idag har vi samlats i Vasa för att åter visa att ett parti med ett rikspolitiskt uppdrag, med visioner om framtiden och med tydliga fotavtryck i den politiska historien, behövs också i presidentvalet 2012. Om exakt tre månader, den 22 januari, är allting åter möjligt.
Erfarenheterna från de tre senaste presidentvalen, alltså ända sedan det nuvarande valsystemet infördes, har lärt partierna flera läxor.
Att man inte skall leda gallupmätningarna för tidigt. Att gallupar oftast slår fel eftersom det blir överraskningar. Att kampanjen är avgörande för väljarnas preferenser och därmed för själva resultatet.
Att det alltid blivit en andra valomgång.
Ännu är inte ens hela startfältet spikat. Kampanjen har inte ens börjat. Vi vet inte ens vad kampanjen kommer att handla om. Men det finns sådant vi vet också ? och kan påverka själva. Nämligen att SFP med partidagens goda minne har en kandidat, som är en lyskraftig, kunnig och modig människa och politiker. En kämpe, som inte behöver vänta på vad valkampanjen kommer att handla om. En kandidat, som är beredd att själv sätta agendan för kampanjen. En kandidat som kan ?mopsa upp sig? ? för att travestera diskussionen om kandidaternas val av hundras.
Vi har idag ett samhällsklimat, där det inte är självklart för alla att människovärdet är lika för alla och till sitt väsen okränkbart.
Att omtanke, respekt, jämlikhet och jämställdhet, är värderingar som inte kan ges ut på entreprenad eller utlokaliseras till lägsta bud.
Att människor inte kan klassificeras beroende på etnisk härkomst, sociala bakgrund eller minoritetstillhörighet. Att medmänsklighet som universellt värde och individuell egenskap är så stort, att det har - och inte heller kan ha - en prislapp.
I just detta samhällsklimat, i vår tid och vårt land, behöver vi en president med en moralisk resning, med ansvarskänsla och förmåga att ställa sig ovanför dagspolitiken, men samtidigt mitt i folkets vardag.
Vad vore naturligare än en politiskt och internationellt erfaren fyrabarnsmamma?
Bästa partidag,
Eva Biaudet är en människa som inte lämnar någon oberörd. Alla som träffat henne känner att hennes engagemang är lika äkta som det tycks vara outsinligt. Med Evas karisma, empati och sakkunskap över ett brett spektrum av samhällsområden vänds idag ett nytt bland i presidentvalskampen 2012. Inget är avgjort. Tvärtom. Allting är möjligt.
Eva, med dig känner vi oss både trygga och nyfikna. Vi vet vem du är, men vi vet också att du alltid lyckas överraska och övertyga också dem, som kanske inte ens märker det själva. Vi ser i dig en stenhård politiker i power suit, men också en vanlig kvinna i närbutikens kassakö. Vi vet att du brinner för ideal som det mångkulturella och minoriteters rättigheter, men vi har också sett dig ta ansvar för frågor som laxfiskekvoter eller pälsfarmarnas avbytarförmåner då du haft ansvarspositioner, som förutsätter förmåga att se till helheter.
Förmåga att se helheter och därför också särbehov ? det är en av de egenskaper som krävs av en Republikens president.
Eva,
Vårt mål är att du efter den första mars nästa år inte längre skall vara minoritetsombud i Finland. Du skall vara majoritetsombud ? för Finlands folk. Andra omgången ? here we come!
Partiordförande Wallins tal på SFP:s extra partidag
24.10.2011
Svenska folkpartiets ordförande Stefan Wallin SFP:s extraordinarie partidag 22.10.2011
Bästa partidag,Den som kommer först till kvarnen får först malet, heter det gamla ordspråket som lär ha sina rötter i en lågtysk rättssamling från tidigt 1200-tal. Mindre juridiskt och mer pragmatiskt tolkat betyder väl ordspråket att framsynthet och framförhållning belönar sig. Den som har ett mål, ett motiv och viljekraft att förverkliga sina strävanden kan också hitta sig själv i främsta ledet.
För oss som idag samlats här i den gamla ångkvarnen, numera kallad Academill och mer förknippad med andlig sådd, stämmer detta ordspråk mycket väl överens med våra motiv. Vi har samlats för att visa att framförhållning och viljekraft är en oslagbar kombination i politiskt arbete. Bara den som vågar ta för sig, vågar tro på sig själv och vägrar sortera in sig under förutbestämda hierarkier eller uppgjorda resultat har chanser att utmana ? och att överraska. Att få mala.
Svenska folkpartiet är det sanna folkpartiet som samlas till partidag varje år. Till extra partidag samlas vi mera sällan, men aldrig utan en god orsak därtill. Senast skedde det för nästan exakt för tolv år sedan i Mauno Koivisto-center i Åbo. Det var då Elisabeth Rehn nominerades till presidentkandidat i valet år 2000.
I början av nästa år avsluts eran för den president, som sedan kom att väljas för tolv år sedan. Inte heller den här gången finns det färdigt dukade bord eller utstakade kungsvägar till presidentämbetet. Valet avgörs av Finlands folk, inte av opinionsmätningar eller medier.
I analyser av Finlands politisk historia brukar man få läsa påståendet, att presidentvalen alltid har varit besvärliga för Svenska folkpartiet. Med ordet ?besvärlig? anses antagligen balanseringen mellan de två vågskålarna. I den ena vågskålen mödan och priset, inte minst pekuniärt, för en egen kandidat i ett val med oviss utgång.
I den andra vågskålen nyttan med en lyskraftig, kunnig, politiskt- och livserfaren kandidat profilerar partiet, dess värderingar, landets tvåspråkighet och roll i ett riksval där statsbärande partier alltid hör hemma.
Som ni märker försöker jag inte ens balansera objektivt mellan de bägge vågskålarna. Jag har nämligen alltid ansett - och anser också denna gång - att SFP skall ha en egen kandidat i presidentvalet. För detta talar också erfarenheterna från den tid i partiarbetet som jag personligen kan överblicka.
Under denna tid har presidentval varit långt ifrån besvärliga för SFP.
Ta bara valnatten efter den första valomgången den 16 januari 1994, när Elisabeth Rehn fått 702.000 röster eller 22 procent, hade brädat flera förhandsfavoriter, gått till finalomgången och sent på kvällen eskorterades till Första kvinnans och SFP:s valvaka i centrumhotellets nattklubb, där storlipande, trötta, men överlyckliga partiaktivister, färska avhoppare från andra partiers kampanjer och en mäkta häpen presskår väntade.
Den natten glömmer jag aldrig.
Det var den natten då vi lärde oss att en kampanjslogan kan betyda mer än bara ord. Orden var ?Allting är möjligt?.
Bästa partidag,
Idag har vi samlats i Vasa för att åter visa att ett parti med ett rikspolitiskt uppdrag, med visioner om framtiden och med tydliga fotavtryck i den politiska historien, behövs också i presidentvalet 2012. Om exakt tre månader, den 22 januari, är allting åter möjligt.
Erfarenheterna från de tre senaste presidentvalen, alltså ända sedan det nuvarande valsystemet infördes, har lärt partierna flera läxor.
Att man inte skall leda gallupmätningarna för tidigt. Att gallupar oftast slår fel eftersom det blir överraskningar. Att kampanjen är avgörande för väljarnas preferenser och därmed för själva resultatet.
Att det alltid blivit en andra valomgång.
Ännu är inte ens hela startfältet spikat. Kampanjen har inte ens börjat. Vi vet inte ens vad kampanjen kommer att handla om. Men det finns sådant vi vet också ? och kan påverka själva. Nämligen att SFP med partidagens goda minne har en kandidat, som är en lyskraftig, kunnig och modig människa och politiker. En kämpe, som inte behöver vänta på vad valkampanjen kommer att handla om. En kandidat, som är beredd att själv sätta agendan för kampanjen. En kandidat som kan ?mopsa upp sig? ? för att travestera diskussionen om kandidaternas val av hundras.
Vi har idag ett samhällsklimat, där det inte är självklart för alla att människovärdet är lika för alla och till sitt väsen okränkbart.
Att omtanke, respekt, jämlikhet och jämställdhet, är värderingar som inte kan ges ut på entreprenad eller utlokaliseras till lägsta bud.
Att människor inte kan klassificeras beroende på etnisk härkomst, sociala bakgrund eller minoritetstillhörighet. Att medmänsklighet som universellt värde och individuell egenskap är så stort, att det har - och inte heller kan ha - en prislapp.
I just detta samhällsklimat, i vår tid och vårt land, behöver vi en president med en moralisk resning, med ansvarskänsla och förmåga att ställa sig ovanför dagspolitiken, men samtidigt mitt i folkets vardag.
Vad vore naturligare än en politiskt och internationellt erfaren fyrabarnsmamma?
Bästa partidag,
Eva Biaudet är en människa som inte lämnar någon oberörd. Alla som träffat henne känner att hennes engagemang är lika äkta som det tycks vara outsinligt. Med Evas karisma, empati och sakkunskap över ett brett spektrum av samhällsområden vänds idag ett nytt bland i presidentvalskampen 2012. Inget är avgjort. Tvärtom. Allting är möjligt.
Eva, med dig känner vi oss både trygga och nyfikna. Vi vet vem du är, men vi vet också att du alltid lyckas överraska och övertyga också dem, som kanske inte ens märker det själva. Vi ser i dig en stenhård politiker i power suit, men också en vanlig kvinna i närbutikens kassakö. Vi vet att du brinner för ideal som det mångkulturella och minoriteters rättigheter, men vi har också sett dig ta ansvar för frågor som laxfiskekvoter eller pälsfarmarnas avbytarförmåner då du haft ansvarspositioner, som förutsätter förmåga att se till helheter.
Förmåga att se helheter och därför också särbehov ? det är en av de egenskaper som krävs av en Republikens president.
Eva,
Vårt mål är att du efter den första mars nästa år inte längre skall vara minoritetsombud i Finland. Du skall vara majoritetsombud ? för Finlands folk. Andra omgången ? here we come!
